Nu skall du få stryk din jävel!

2008-09-25 @ 21:50:30

Åkte till stan idag för att handla lite. Gick in i butiken och strosade runt bland ekologiska varor och självklart kikade jag lite extra på lite kläder till lille knåddas. Full av harmoni med familjen i tankarna så äntrade jag och passerade kassalinjen . På väg ut ur butiken flög mannen från röda korset fram och skramlade lite med sin bössa. Han står alltid där och skramlar.
Jag gick igenom den dstora utgångssnurran och klev ut på parkeringen på väg mot bilen. Och det var nu jag noterade ett gäng killar som rundade hörnet av maxi.
Den längsta av dem hade en stor tatuering över halsen och då han såg mig störtade han fram emot mig med höjda knutna nävar och skrek: nu skall du få stryk din jävel! Grabbgänget hängde på honom och det enda jag hann tänka var att nu smäller det. Jag gjorde mig beredd och laddade min enorma kroppshydda och förberedde mig för en adrenalinkick över maxis parkering. Mina kassar ställde jag på marken och det var nu det skulle ske.
Det var först då jag fattade vem den långa killen var, och nu hann mitt tidigare liv  ikapp mig på bråkdelen av en sekund.
Killen sänkte nävarna och började att le. Tjena gubben utbrast han.
Stanken av alkohol vag kraftigt påtaglig. Min kropp varvade ner och han förstod nog hur nära det var att hann hade vaknat upp i gipsvagga. Han vet vem jag är och han kom ihåg våra duster under min tid som ordningsvakt.
Fan va kul att se dig sa han och slängde sig runt min hals. Grabbgänget radade upp sig runt mig och skulle mäta sin manlighet med mig genom att skaka tass på kraftigt grabbigt manér.

Den här killen hade under sin tidiga ungdom svåra alkoholproblem. Välkänd i polisens register för både fylla och misshandel. Han krigade hårt där ute på dansgolven och det tog ett bra tag innan vi fann varann på riktigt.
Allt hände den där gången då han förökte golva fel person och blev själv ett offer och överröst av sparkar och slag.
Mitt mål den kvällen var att rädda grabben och jag ställde mig på hans sida. Jag gick emellan i min uniform och skyddade honom vilket resulterade i att min kropp var öm i flera dagar efteråt. Visst var det han som drog igång det hela men det var inte han egentligen, det var alkoholen som levde jävel i hand ådror.

Vi träffades åtskilliga gånger och jag kan inte räkna alla gånger som han har utdelat slag mot mig då jag skulle stävja krogslagsmål som han hade startat.
Och en kväll då jag jobbade som väktare och fick ett samtal från larmcentralen om en störning i en lägenhet på en "känd" adress tog jag ett beslut.Polisen var också larmad på grund av att dom visste vem det var som levde fan i lägenheten Jag skall ta den här grabben under mina vingar och försöka få honom att ändra sig vet jag att jag tänkte då jag hastigt rusade upp i trapphuset för att ringa på.
Jag hade ingen rädsla i kroppen och jag visste vad som krävdes för att komma honom in på livet.
Tryckte bestämt på ringklockan samtidigt som jag hörde honom gasta med sina polare i lägenheten.
När han väl öppnade dörren tog jag honom i kragen och tryckte honom mot väggen och sa: Jag har en uppgift att uppfylla ikväll, och det är att se till att inte snuten kommer hit och plockar dig. Dom är på väg hit så nu har du två alternativ.
Stanna kvar och invänta en åktur med snuten eller packa ihop dina djävla polare och försvinn härifrån inatt så det blir tyst.

Jag vill dig bara väl och behandlar du mig med respekt så har du en vän för livet sa jag.
Killen rusade in i lägenheten utan ett ord och stängde av musiken. Sekunderna senare for det ungdomar från lägenheten och sist ut kom han. Han klappade mig på axeln och tackade mig för varningen , vred om nyckeln och försvann. Då polisen kom förklarade jag lugnt att gänget hade lämnat platsen och att det var tyst i lägenheten.

Åren har nu flutit på och vi har träffats flera gånger. Varje gång så har han kommit fram i nyktert tillstånd för att tacka mig för att jag fick honom att inse att han var inne på fel spår. Flickvän hade han sist vi sågs och även ett jobb om än dåligt betalt. Han har levt i myndigheternas klor länge men var nu på väg åt rätt håll.

Och nu idag då vi sågs så visade det sig att han ramlat igen. Denna gången reser han sig inte igen kändes det som där vi stod och tittade på varann innan idag. Hans tänder var tillsynes halvruttna och svarta. Sliten i ögonen och stank som ett bryggeri. Det gjorde så ont i mig att se honom i detta skicket. Han är ju en sån go kille längst där inne...

// D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: