Vad är åska

Det krävs varm och fuktig luft för att ett åskmoln ska bildas. Åskmoln består av celler med positiv och negativ laddning. När spänningen blir tillräckligt stor bildas en blixt som innehåller upp till 100 miljoner volt.

När jordytan värms upp av solen stiger fuktig luft uppåt. När den träffar på kall luft, kan det leda till kraftiga vertikala rörelser som bildar positiva och negativa laddningar i molnet. I den nedre delen av molnet samlas negativa laddningar, i den övre delen positiva. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor bildas en blixt.

En annan typ av åskväder är så kallat frontåskväder som kan bildas vid kallfronter. Då tvingas varm fuktig luft att stiga framför fronten och flera åskmoln kan bildas som sträcker sig över en yta längs med fronten på upp till 30 mil. Frontåskväder kan vara mycket långvariga och pågå i cirka tio timmar.

Positiva eller negativa blixtrar
Blixten kan slå mellan moln, molnblixt, eller ner mot marken, jordblixt. De negativa blixtrarna från molnets nedre del är vanligast. Men det är de positiva blixtrarna från åskmolnens övre del, som är de starkare. Åskmoln kan vara ända upp till en mil höga och kan innehålla is i den övre delen och vatten i den nedre. De positiva blixtrarna är vanligast under höst, vinter och vår.

Klotblixten saknar vetenskaplig förklaring. Fenomenet uppträder i oftast i anslutning till åskväder och kan beskrivas som ett lysande klot med en diameter på ett par decimeter. Klotblixter följer luftströmmar, rör sig fritt i luften eller glider längs ledande föremål som
elledningar och takrännor.

25 nedslag i timmen
I SMHIs prognostjänst till allmänheten varnas för åska när sannolikheten för kraftig åska är 50 procent. Kraftig åska innebär 25 nedslag i timmen inom en kvadrat med 10 kilometers sida.

Många verksamheter, energibranschen och processindustrier, är mycket känsliga för de störningar som åsknedslag kan orsaka. Därför har SMHI en särskild åskrisktjänst via Internet, som innehåller prognoser för åskrisk, radarbilder och blixtregistreringar.

Informationen kommer från SMHI, Uppsala universitet.



// D